Jag fick ett mejl från en tjej som har läst min blogg ett bra tag. Hon tackade för alla tips om att ta kontakt med nya människor och sa att det hade hjälpt henne enormt när han började högskolan. Tipsen hade tydligen fungerat så pass bra att hon till och med skaffat sig en flirt.

Problemet hon nu hade var att den här killen från skolan hade hon gått hem med en kväll, och veckan efter hade han gjort detsamma med en vän till henne. Hon blev självklart besviken och mejlade mig för att fråga om det finns några ”vett-och etikettregler för casual flirtande och hur hon skulle hantera den stelhet som uppstod när hon tvingades möta honom i korridorerna därefter? Hon vill gärna göra klart för honom hur det här kändes för henne – utan att han för den sakens skull ska tro att hon är galet kär i honom och ställer till med en scen. Hon undrade också hur mycket man som flirt har rätt att kräva?

Det var mycket bra frågor tycker jag, frågor som säkert många känner igen sig i och därför har jag valt att lyfta ämnet på bloggen, med hennes tillåtelse så klart.

Så här kommer mina svar till henne, och er andra som undrar detsamma:

1. Vett och etikett vid flirtande

Jag tror inte att det finns allmänna regler, jag är ju själv emot allt vad regler heter när det kommer till dejting och relationer. Men, sociala normer har vi ju i samhället, och dessa brukar vi vara allmänt bra på att känna igen och följa. En sådan social norm när det kommer till sex är väl att man inte ska gå på raggets bästa vän, eller en väns ex till exempel. Alla följer dock inte denna norm, oavsett om de vet om att de kan såra någon. Men ibland tänker jag att folk gör saker utan att tänka sig för också, de kanske inte är medvetna om hur andra mår av detta, eftersom vi inte talar om för dem att de nu gått lite för långt. Så som svar på din fråga, jag tycker att han inte var schysst, så jag håller med dig men jag har också några frågor att ställa till dig.
a) Visste han o att ni var vänner, du och den andra tjejen?
b) Visste din vän om att du hade gått hem med honom veckan innan? Och om hon gjorde det borde väl hon också vara inblandad i din känslorespons och få höra samma sak som du vill berätta för honom, att du blev besviken och ledsen?
c) Vad var din avsikt med flingen? Kanske hade du något hopp om det skulle kunna bli något mer, och han inte, därför tar han inte hans efterföljande handlingar på lika stort allvar som du, tråkigt nog.

2. Hantera stelheten efteråt

Det bästa är att inte göra som 9 av 10 gör – undvika varandra. Face the fear! Det är inte ett enkelt tips, men ett användbart i alla fall; hälsa, prata och ta upp en eventuell diskussion direkt när saker har hänt. Det underlättar saken enormt för er. Ju längre tiden går desto mer awkward känns det och då drar man sig än mer för att ta tjuren vid hornen. Väljer du att inte ta upp dina känslor så är det åtminstone bättre att hälsa och bete sig som vanligt än att fly undan honom, för det kommer göra framtiden outhärdlig om ni ska gå på samma högskola under flera år.

3. Berätta om hur det kändes

Jag tror att du vill göra det här, och inte vara den som undviker eller låtsas som att det regnar, och det glädjer mig, för det kommer nog göra dig gott om du tar mod till dig och faktiskt berättar om din besvikelse. Så hur gör du det på ett bra sätt då? Mitt förslag är att du bara är rakt på sak, berättar om allt från ditt perspektiv, inte lägger in något anklagande mot honom utan bara förklarar hur du känner utan att förvänta dig att få något svar tillbaka. Förslagsvis något i stil med:

4. Hur mycket kan man kräva?

Inte mycket i ett såhär tidigt skede tyvärr, det vi dock alltid kan kräva är att få ge vår version till den andra personen, det kan vi kräva av oss själva. Det gör oftast att vi blir lite lättare inombords. Vi kan också kräva hur vi vil bli behandlade av andra, genom att berätta att ”det här känns bra reps inte bra för mig om vi ska ses” och se hur den andra personen ställer sig till det. Ju längre in i relationen man går desto mer lyhörda blir man oftast också för varandras behov, och då blir det lättare att ”kräva” (ett bättre ord är nog att berätta om vad man önskar) det man har behov av från den andra parten. Efter ett one-night-stand så har man oftast inte kommit så långt dock.

Hoppas du känner dig nöjd med svaren och funderar igenom vad som känns bäst för dig i den här situationen… Lycka till!

Facebook
Twitter
LinkedIn

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

WC Captcha − 2 = 6

JJ_bloggen

Hej! Jag är Jacqueline Joo. Som relationsexpert, KBT-terapeut, föreläsare och författare hjälper jag både individer och företag att förstå sig själva och andra ännu bättre.

Jag är flitigt anlitad av Sveriges största medier och intervjuas ofta som relationsexpert i TV4 Nyhetsmorgon, Lyxfällan, Aftonbladet och Expressen. Mellan 2010-2015 var jag även återkommande gäst hos Vakna med NRJ.

Här inne skriver jag om hur man kan förbättra sitt relationsskapande med hjälp av ökad personkännedom, bättre förståelse för såväl sina egna som andras känslor, förhöjd social kompetens och effektiv kommunikation. Jag postar även en bråkdel av de intervjuer och program jag figurerat i (tyvärr hinner jag tråkigt nog inte fånga upp allt!).

Hösten 2015 släppte jag min populär- vetenskaplig bok inom relationspsykologi:
Din dolda sociala förmåga. Tyvärr är den helt slutsåld ute i handeln. Den finns på bibliotek runt om i Sverige – eller så kan du köpa den senaste upplagan direkt av mig, skicka ett mejl till info@jooconsulting.se.

Omslag_dindoldasocialaformaga_bloggwidget

NYFIKEN på min bok? Du kan köpa den senaste upplagan direkt av mig, skicka ett mejl till info@jooconsulting.se.