En enkel fråga egentligen. Men otroligt svår att besvara! För många gör väldigt mycket för andras skull, inte för sin egen. De flesta vill ju t.e.x göra ALLT för sina vänner, för att ha en så bra vänskapsrelation som möjligt – men det de inte förstår är att de begår ”brott” mot sig själva.

Du är inte en bra vän bara för att du ställer upp för jämnan. Du är en bra vän för att du är Du, och inte för att du anstränger dig utöver din egen vilja varje enstaka gång. Självklart ska du hjälpa dina vänner, men du ska inte göra det så ofta att du börjar må dåligt av det och aldrig har tid för dig själv. Har du fastnat i fällan att du ”alltid finns där no matter what” kan det till slut bli lite jobbigt. För en relation går ut på att GE och TA, inte bara ge ge och ge, något som inte alla förstått.

Så vad gör du om du fastnat i fällan? Jo, du börjar omprioritera i ditt liv, och börjar tänka mer egoistiskt, ur en bra synvinkel. Bestäm dig för vilka du vill ställa upp och hjälpa, det ska vara de som du får tillbaka något av, resten kan du faktiskt säga ”nej” till. För varför ska du hjälpa till om du själv aldrig får någon hjälp? Det är svårt om du är en van ”ja-sägare”, men med lite övning kommer du att klara att omvända ditt ”ja” till ett ”nej”.

Den frågan du alltid ska ställa är, för vems skull gör jag det? Vill du inte fika i dag för att du är trött, säg det till personen som vill fika, fika inte bara för hans/hennes skull. Tänk på Dig själv först! Det är de egoistiska som oftast är de bästa vännerna, för de är inte falska, de gör vad de själva vill, inte för att de ska bli omtyckta eller för att någon annan tjatat på dem. Tänk på det!

(Foto: Peter Szamer)