Det är sällan en fråga vi ställer till våra vänner sådär lite spontant över en middag. Men varför gör vi inte det egentligen? Det är ju en så oerhört viktig fråga, oavsett vilka svar man kan tyckas hitta inom sig eller ej.
Utan värderingar vet vi inte vilka vi vill vara. Utan värderingar vet vi inte hur vi vill bli uppfattade. Utan värderingar har vi inget att sikta mot. Utan värderingar kan livet kännas väldigt tomt och poänglöst.
Så börja med att ta dig en funderare på den här stora, men fantastiskt intressanta, frågan:
Vad är det som gör att just mitt liv är viktigt för mig?
Det finns en superbra övning i att försöka se sina översiktliga livsvärderingar, och den kallas antingen för begravningen eller 80-årskalaset. Begravningen känns rätt dyster så jag föredrar i stället kalaset.
Tänk dig att du sitter där längst ner på kanten vid det vackert dukade bordet. Alla är där för att fira just din 80-årsdag. Runt dig sitter dina nära och kära, som betytt massor för dig, och höjer sina glas och ler. Hur skulle alla vid det här bordet svara om de fick beskriva dig som person, dina år i livet och er relation?
Med andra ord, hur vill du bli ihågkommen i framtiden? Vad skulle du vilja ha upplevt innan du fyller 80? Vad vill du att ditt liv ska handla om? Och hur skulle du vilja att dina relationer skulle ha varit?
Det är viktiga frågor vi sällan funderar på… eller vem vet, kanske brukar du faktiskt göra det då och då?
För att ta ett personligt exempel då:
Jag, egenföretagare som jobbar mycket då ämnet är något jag brinner för, kanske i dagsläget skulle kunna tänka mig att mina nära och kära skulle beskriva mig som en ”hårt arbetande”, ”driftig”, ”energisk” person som kanske egentligen ”skulle tagit mer tid till att roa sig” i livet om de fick vara de som bestämde i min vardag.
Stanna upp där. Hur känns det att säga så till sig själv? Se det framför sig? När jag ser det jag nyss skrivit så känner jag direkt…STOP!!! Är det så jag vill att andra ska uppfatta mig? Som ”en tjej som jobbar hellre än har kul”?! Me viktigast av allt, är det så jag vill uppfatta mig själv? Gör jag det i dag? Hur mår jag i så fall av det? Eller är jag nöjd med den situationen just nu kanske? Hmmm, kanske inte ändå.
Så vad skulle jag vilja förgylla mitt liv med? Vilka delar är viktiga för mig, hur många procent av dem fyller jag mitt liv med varje vecka – och finns det något område jag skulle vilja fylla på mer eller mindre av? Hur skulle jag i så fall kunna göra det för att skapa mer balans mellan jobb och nöjen, som p åsikt kanske skulle gå mer med mina värderingar än emot dem?
