Satt och letade bland fina citat som jag ofta gör för att hitta inspiration och publicera här som pepp eller tänkvärt för er. Och så hittade jag det här…
… och jag håller faktiskt inte med! Inte alls. Överhuvudtaget.
Att vi bryr oss är nyckeln till att connecta med andra människor och känna samhörighet. det är en naturlig social drivkraft vi absolut inte ska stänga av. För stänger vi ute smärta stänger vi också ute glädje och kärlek.
Det är mycket snack om att vi borde sluta vara så bekräftelsesökande…
… men det är också en naturlig del i vårt sociala liv. Rent evolutionärt var vi tvungna att bry oss om vad andra tyckte om oss för om vi blev uteslutna ur gruppen minskade våra chanser att överleva.
I dag är vi inte beroende av andra på samma sätt. Men vi måste tillåta oss att få känna behov av yttre bekräftelse. Det är naturligt. Inget skamligt. Det svåra är bara att hitta den sunda gränsen för när det räcker. Så länge vi inte står och faller med andras åsikt utan kan känna en inre bekräftelse också har vi en bra balans. Hur den balansen sen ser ut är olika för olika personer.
