Efter mina tre tidigare inlägg (se länkar nedan) om hur man kan/och inte bör bete sig för att få tillbaka ett ex så fick jag en läsarfråga som är en vidareutveckling av ämnet. Jag tycker att den är värd att lyfta då fler säkert känner igen sig i den här killens resonemang.
Här är mina tre tidigare inlägg som är väldigt vällästa, det här med ex är en känslig sak givetvis, då det finns många blandade känslor involverade.
Att påverka en annan persons känslor – om att få tillbaka ett ex – ett inlägg i februari 2015
”Jag vill verkligen ha tillbaka mitt ex” – en läsarfråga i januari 2015
Så får du tillbaka ditt ex – en lista från Vakna med NRJ 2013
Här är killens fråga (som jag tvingats korta lite i):
Och mitt svar till honom:
Tack för att du delat med dig av dina tankar! Du verkar även ha bra koll på mina ståndpunkter inom ämnet ”få tillbaka ett ex” och därför kommer jag nog tyvärr inte med några direkta nyheter i mitt svar här till dig. Men det är nog läsvärt ändå tänker jag… och det är främst fyra aspekter jag vill lyfta fram till dig.
1. Jag håller med dig i resonemanget om att flykt är en av de strategierna människan har lätt för att ta till när det blir för svårt, men vi måste samtidigt komma ihåg att det inte alls är så för alla. Det finns också många människor som funderar och känner efter under en oerhört lång period innan de tar steget och vågar avbryta sina relationer, i synnerhet folk som har en tendens att vela när det kommer till beslutsfattande. Ett uppbrott som kanske upplevs som hastigt för mottagaren (den som ej vill göra slut) behöver också inte nödvändigtvis vara hastigt gjort, det kan snarare handla om att den som vill göra slut är osmidig i sin kommunikation och inte heller har förmedlat och signalerat att den grunnat på detta ett tag. Därför kan det upplevas som att den ena parten vill fly, fast det kanske inte alls behöver vara en handling baserad på flyktinstinkt.
2. Personer som är veliga i sina känslor är ofta ännu svårare att påverka, eftersom de är lättpåverkade av alla i sin omgivning. Du är med andra ord säkert inte den enda som vill påverka den här personen att handla i en viss riktning, även vänner, familj, arbetskollegor m.m. Det kan därför vara en god idé att man i stället för att pusha personen ytterligare visar att man känner till den personens velighet och har förståelse för det men samtidigt visar förståelse för att man själv anser att den personen kan göra sina egna val. Att påpeka att ”Du velar ju alltid, är du verkligen säker på detta, ska vi inte ge det en chans till?” kan snarare få motsatt effekt då personen i fråga bara känner sig pressad. Om det är en person som man tror inte är modig nog att våga erkänna att den ångrat sig kan man lämna utrymme för det och normalisera att alla ångrar sig ibland, vilket kan få den personen att känna sig trygg, genom att t.ex säga:”Om du skulle ändra dig så vill jag att du ska veta att jag finns här och fortfarande bryr mig mycket om dig, ibland tar man beslut man ångrar som man sen kanske inte vågar göra ogjorda, men då går man miste om en fin chans. I min värld går det alltid att göra saker ogjorda, jag vill bara att du ska veta det”. Därefter bör man inte pusha den personen mer.
3. Du skriver att du vet att det inte finns en annan kille/dejt med i bilden, och det gör mig lite nyfiken. För hur vet du att det inte finns det? Det behöver tyvärr inte vara säkert, och man ska därför heller aldrig blunda för den möjligheten, hur ont den än kan göra. Många är oerhört bra på att dölja saker (även de vi inte tror detta om), särskilt när de väljer att börja träffa någon ny lite för tätt inpå avslutet av den gamla relationen.
4. Det vi måste förstå är att ett uppbrott från en relation ofta är mycket känslosamt och smärtsamt för de flesta av oss, inklusive den som valt detta beslut själv och initierat uppbrottet. Att man fortsätter att höra av sig till sitt ex, fast man själv dumpat den personen. behöver inte alltid handla om att man fortfarande har känslor för den personen, det kan också handla om att man…
… är van vid att ha löpande kontakt med sin ex-partner och inte är helt bekväm med att bara klippa bandet sådär, utan hellre föredrar en övergångsperiod.
… har dåligt samvete och vill hålla koll på att exet mår okej, vilket säkras och gör en tryggare via löpande kontakt.
… fortfarande är beroende av bekräftelsen som exet ger en, och därför uppmanar man till kontakt, vilket egentligen inte handlar om ett genuint fortsatt känslomässigt intresse utan mer om känslan av att någon fortfarande älskar en och vill ha/behöver en.
… känner att man gillar kontakten eftersom det efter uppbrottet kanske handlar mer om de positiva sakerna, vilket man har svårt att slita sig ifrån. Däremot kan man sakna någon utan att för den sakens skull sakna att ha en relation med den personen
Så mina tips på några bra knep blev det, som du märker, inte särskilt många av. Man kan inte öppna någons ögon om personen inte vill få sina ögon öppnade och man måste alltid respektera när andra ber en sluta att höra av sig. Det är min mening.
Däremot finns det en sak jag gärna vill tipsa om (som tyvärr inte handlar om läsarfrågans speciella situation), som jag anser att man faktiskt KAN göra för att påverka ett ex, men det tänkte jag skriva om imorrn …
