För att en relation ska vara så bra som möjligt gäller det att veta ungefär var du drar gränsen för vad du inte tolererar. Det kan vara grundläggande saker som ”att han inte slår mig” eller ”att han är otrevlig mot mina vänner”så länge du vet vilka punkter som aldrig är välkomna hos dig. 

För alla vet vi att kärleken kan göra en blind och om du låter passionen styra och inte har koll på vilka gränser du har slutar det med att du accepterar en hel del – som får dig att må väldigt dåligt.

Så när jag läste det här uttalandet nedan av Quetzala Blanco i Extra blev jag förvånad. ”Finns det folk som tycker såhär” tänkte jag.

Adam Tensta hade en tydligare åsikt i alla fall och värdesätter tillit högt.

Jag säger inte att Quetzala har fel, det finns inga rätt och fel i det här. Men jag blir lite skrämd av att hon inte har några riktlinjer överhuvudtaget och tolererar allt. För utan riktlinjer mår du inte så bra som du skulle kunna göra om du hade dem.

Otrohet? 
Misshandel?
Psykningar?
Spydigheter?
etc etc…
Accepterar hon det också?

Skulle du tolerera allt det så skulle du inte må bra, även om du var dödskär i personen som gjorde allt det här mot dig (vilket är fullt möjligt och tyvärr vanligare än du tror!).

Det jag försöker säga är att det kan vara betydelsefullt att sätta sig ner och dra upp egna riktlinjer för hur du vill – och inte vill – att en potentiell eller pågående relation ska se ut, för att få vara så lycklig som möjligt. Samt vad du skulle göra om något av det du inte tolererar hände. 

Så det rekommenderar jag att både du, och Quetzala gör, för er egen skull.