Såhär lät det i Vakna med NRJ med Titti, Roger, Ola och mig förra veckan. En tjej från Göteborg har skrivit in med ett problem som vi försöker ”lösa” i studion. Hon menar att hon alltid blir dumpad fort och en av dejterna har sagt att det var svårt att få komma henne nära.
Vill du ställa en fråga som anonym till mig, som vi tar upp i studion?
Mejla då till: info (a) relationsproffset.se
2 comments. Leave new
Ganska spännande detta med just roller. Jag har skrivit om detta förr och som ni säger så går vi in i vissa roller. En roll på jobbet och en med vänner. En med familjen. Sedan träder vi även in i en roll när vi sätter upp en kontaktannons på ett forum. Den rollen blir inte lika hanterbar efter i verkliga livet.
Eftersom vi gärna förskönar den rollen lite för att bli en som de andra profilerna.
I stället för att köra sitt eget tänk och stil som gör dej unik.
Hålla sig till sanningen och inte briljerar för mycket med meriter och cv.
Resor jorden runt och träning varje dag. mm
När vi sedan ska dejta så faller fasaden och vi kan inte hålla denna roll.
Vi låser oss och blir nervösa. Känner krav och får presentationsångest.
Även om alla människor är obekväma i början och vissa behöver olika startsträckor för att öppna sig. Så många är lite för snabba att döma och gå vidare till nästa dejt. Nätdejting är lite som ett löpande band där vi dejtar av personer bara.
Sedan finns det hundratals orsaker till att vi blir dumpande efter första eller femte dejten. Handlar ju mycket om dagsform. Tillfälle. Timing. Du ska vara öppen just den dagen för att kunna ta emot någon annans tänk och kemi.
Sedan är nätet opersonligt där verkligheten är en helt annan. Ett möte är något helt annat. Därför ska människor inte sitta för länge och bygga luftslott på nätet för att sedan bli besvikna irl. Personlighet. Kroppspråk. Dofter. Smak. Mimik.
Utstrålning. Kan vi kommunicera med varann. Är vi trygga med varann.
Vi signalerar ut något helt annat på nätet än i verkligheten.
Sedan är det fruktansvärt svårt att få en bild av vad människors söker på nätet.
Alla söker något men vissa har svårt att uttrycka detta i klartext/skrift.
Många är otydliga med vad de vill och söker.
Samt att många har dålig självinsikt och är lite verklighetsbefriade känner jag.
Att vissa är försiktiga beror mycket med på en osäkerhet.
Dålig självkänsla. Misslyckade förhållanden och erfarenheter av dejting.
En del med panikångest eller med en viss social fobi. Som tyvärr är ett hinder.
Många måste jobba med sin egen självbild kan jag tycka ibland.
Fråga sig med vad jag vill och söker. Finns det plats för en partner i mitt liv.
Hur ser mitt liv ut. Samt att vara klar med tidigare relationer och x för att kunna vara redo och mogen en ny dejt. Kunna vara öppen med dess känslor som krävs för att kunna ta emot någon annan. Handlar ju om att kunna maximera sig själv och utstråla något positivt.
Att bli dumpad är inget personligt. Det kan även vara så att den som dumpar har vissa svårigheter eller hinder som gör att personen i fråga blir rädd.
Många bygger ju med upp hinder för sig själva. En rädsla för det okända.
Även om det innerst inne finns en längtan efter en kärleksfull relation.
Eller bara vänskap och en kram.
Glad påsk
Tror vidare att dejtingsidor. De sociala forumen förvrider människor.
Gör vissa vilsna i vem de är och många får en press på sig att duga.
Annars så är de körda. Många kan känna med att de inte duger.
När de läser och ser på många andra profiler där vissa överdriver sin vardag.
Förskönar sitt liv lite för att locka till sig läsare. Få komplimanger och mail.
FB där människor med överdriver sin vardag med arrangerade solnedgångar och tillagade maträtter. Bordsdukningar och storbak. Som inte är hela sanningen utan för att få en viss bekräftelse. Att bräcka varann. Är man med ensam och kanske singel så är detta med ett sätt att hävda sig. Jag själv bryr mej inte om sådant men för vissa verkar det vara en tävling i flest likes.
Lite som i grundskolan när vissa alltid blev vald sist i gymnastiken.
Nätet är bra men förstör mycket med av de grundvärderingar som vi borde ha.
Jakten på falsk status är inte bra i längden.
Även när det går så långt att vi hänger ut våra barn i olika forum.
Tror inget barn förstår innebörden av detta eller har en aning om vad föräldrarna gör. De har ingen integritet och kan inte försvara sig. Tror inte mor o far skulle gilla om barnen i fråga hängde ut föräldrarna utan dess vetskap.
Ja detta var lite tankar. Lagom är bäst som det heter. Vad lagom nu är?