Oj, vad svårt det är ibland. Att be om ursäkt. Men oj igen, så välbehövligt sen! Vissa saker kan jag gå och gräma mig över att jag gjort mot folk. Och det konstanta dåliga samvetet gnager. Vad passar inte bättre än att be om ursäkt då?
Särskilt när det kommer till relationer finns det alltid småsaker man kunde gjort bättre. Du vet när man agerar i stundens hetta, spottar ur sig elakheter eller ger någon kalla handen bara för att man är så rädd för att ta den där jobbiga ”jag-vill-inte-ha-dig”-diskussionen.
Jag har inte gjort många elakheter, men jag vet med mig att det finns personer jag sårat under årens lopp. Personer som faktiskt förtjänar min ursäkt. Och därför har jag varit noga med att göra det enda rätt – säga förlåt!
Särskilt en kille, som jag stod väldigt nära och dejtade ett tag. Jag var hela tiden ärlig med att jag inte var kär, och inte ville ha en seriös relation. Men jag lät honom ändå falla för mig. Och när jag en dag kände att jag hittat någon annan, någon mer passande för mig, vände jag på en 5-öring.
Snällt? Nej. Men ibland gör man bara, i stället för att tänka efter innan.
Jag vet att han var väldigt ledsen, och jag mådde dåligt jag med. Han var en underbar kille, som bara hade träffat ”fel” tjej just den gången. Jag lät det lägga sig lite och ringde därefter upp honom några månader senare och sa:
– Du, jag vet att jag inte skötte allt sådär 100 % snyggt som jag kanske borde ha gjort. Och jag vill verkligen att du ska veta att jag är hemskt ledsen för det. Jag gillar verkligen dig som vän, du är en underbar person – glöm aldrig det!
Och det gick hem. Han blev glad. Jag blev glad. Mitt dåliga samvete försvann. Och i dag är vi vänner. Det kan inte bli bättre!
En ursäkt gör alltid gott, i alla lägen. Så… börja be om ursäkt till de som förtjänar en från dig nu!
[adsenseyu1]