Du är riktigt riktigt upprörd, antingen för att någon varit elak mot dig eller något ledsamt har hänt – och du träffar eller ringer en vän eller bekant för att få ur dig eländet muntligen. Så vad händer? Jo, personen i fråga hakar på din story, men byter till sin egen! Usch, det värsta som finns.
Jag har varit med om det hundratals gånger. Folk som helt plötsligt bara ”snor” ens fokus och ignorera det jag själv nyss hade börjat berätta för att i stället delge sin egen story den nyss blev påmind om i och med min.
Det kan låta till exempel såhär:
Den upprörda: – Alltså jag måste bara berätta en sak. Häromdagen var jag ute på ett jobb då en äldre man kom fram till mig och började skälla ut mig helt out of the blue. Jag blev så chockad så jag visste inte alls vad jag skulle säga och…
Den andra avbryter: – Åhhh är det sant! Gud vad illa. Jag vet exakt hur du känner.
So far so good. För visst vill man ha bekräftelse på det man berättar, och ännu bättre när någon känner igen sig. Men DÄR borde personen ställa en fråga eller återgå till att bara lyssna och låta den upprörda prata klart. Men icke. I stället blir det såhär:
– Jag känner nämligen igen mig i din berättelse för i våras då hände typ samma sak som mig. Det kom fram en kvinna och sa…. blablabla.och då mådde jag sååå dåligt…blablablabla.. och jag visste inte vad jag skulle göra…blablabla… och jag är fortfarande jätteledsen över det….blablablabla…
Hundra år senare slutar den här personen att prata. Och den upprörda känner sig lite snuvad på sin stund att få prata av sig. Oftast är vi så vänliga att vi kanske säger:
Den upprörda: – Öh ja, jag förstår dig. Vad jobbigt. Stackars dig! Men riktigt så var inte min story, den slutade såhär…
Känner du igen dig?
Så vad borde du göra egentligen – i stället för att lyssna och sen säga nåt sådär vänligt?
Jo, förslagsvis ger du tillbaka med samma medicin illa kvickt. Det vill säga avbryter den som snodde din story mitt i hans/hennes så fort du märker vart detta är på väg, och säger:
– Jag vill jättegärna höra din berättelse också – sen! – men först skulle jag vilja berätta klart min utan att bli avbruten. Är det okej?
Det värsta en sådan här ouppfostrad person gjort mot mig var en tjej jag nyss lärt känna för flera år sedan. Hon fick reda på att jag gjort slut med ett ex till mig och ringer upp för att höra hur jag mår. Väldigt gulligt och jag tänker genast ”vilken omtänksam härlig person”.
Men bara efter 5 min börjar hon själv älta sitt gamla uppbrott med ett ex och pratar oavbrutet i 1 timme (!) om honom och hur han sårat henne. Till slut blev jag nästan gråtfärdig för det var så elakt.
Där satt jag och hade ett nytt färskt sprucket hjärta och hon sket blanka fan i hur jag mådde egentligen. Behöver jag ens nämna att jag och hon aldrig blev bästa vänner? 🙂
Hade detta hänt i dag hade jag avbrutit henne som jag föreslog ovan, i stället för att sitta och ta sån skit.
Så en läxa till dig: Tänk på detta och när nån behandlar dig så nästa gång – säg i från!
🙂
[adsenseyu1]
