När bästa vännen hittat kärleken och inte längre är singel

Jag fick ett mejl som löd såhär:

Och såhär svarar jag:

Det är en väldigt jobbig sits, när man som bästa vänner kanske varit gemensamt singlar under en längre tid och haft varandra som trygghet – och då plötsligt hittar en kärleken och “byter sida”. Det är en jobbig sits för båda två, och du förklarar din sida av problemet väldigt väl tycker jag.

Du känner att hon inte glädjs fullt ut med dig, och att det gör ont. Att du önskar att hon visade mer intresse och engagemang. Du pratar också om att det kanske beror på avundsjuka.
Och visst kan det vara en del i det hela.

Har du funderat hur det känns för henne? Vad det kan vara för fler känslor förutom en eventuell avundsjuka som finns inom henne? Vad hon tänker? Och varför hon beter sig som hon gör när hon byter samtalsämne och dylikt?

Jag tänker att det här kanske handlar om något så mycket djupare än bara avundsjuka. Självklart vill hon nog vara lycklig för din skull, men det kanske finns andra känslor som hindrar henne i den lyckan? Hon kanske känner sig väldigt ensam, utsatt, bortprioriterad och rädd. För precis så som du skriver kanske hon är rädd för att bli övergiven och bortvald framför din nya partner och det i sin tur gör henne kanske väldigt ledsen och lite arg eftersom hon inser att livet är orättvist, nu är det du som träffat den stora kärleken och inte hon, samtidigt som hon redan börjat sörja en eventuell förlust av sin närmsta vän.

För även om du alltid kommer finnas där för henne (vilket hon säkert skulle behöva höra ordagrant!) kanske hon tänker att det ni hade tillsammans, som singlar, aldrig är något ni kan ha i framtiden när du är i en relation. Och det har hon rätt i, i så fall. För er relation kommer att förändras, men det är också en del av livet och vänskap, att vi befinner oss i olika faser vid olika tidpunkter, och inte alltid är så samstämmiga som vi en gång kanske varit.

Det är en stor förlust för henne, tror jag. Och ensamheten och övergivenheten är kanske så stark att hon inte vill fokusera på eller prata om den, utan håller i stället verkligheten ifrån sig. För det är ju just det hon gör när hon byter samtalsämnen, hon undviker den smärtan som din kärlek och lycka ger henne.

Allt det här är så klart bara hypoteser från mitt håll, ingen av oss, varken du eller jag, kan veta exakt hur hon tänker och känner i den här situationen.

Men jag ville lyfta detta eftersom det är mycket vanligt att folk känner såhär när nåt sånt här sker som nu skett er.

Jag tycker att du ska prata med henne om det här, på en seriös nivå, men inte vid en eventuell konflikt eller då du blir irriterad för att hon undviker att prata om dig och din kille. Ta det hellre vid ett positivt tillfälle. Boka in en egen dag bara du och hon, där ni har tid att ta en promenad och en fika och prata länge om allt som nu har skett och hur det kommer att påverka er vänskap i förlängningen.

Jag tror att just ett sånt samtal kan hindra henne från att känna sig övergiven och dämpa din sorg över att hon inte visar intresse.

Förklara hur du känner – och fråga efter hennes känslor samtidigt!

Det finns också en vits att lägga fram en hypotes som ovan, där du “kliver in i hennes situation” och berättar om hur du tror att hon kanske känner/tänker och att du förstår det, men att du vill försäkra henne om att vissa saker kanske inte alls behöver ändras så som hon är rädd för. Uttryck även vad som skulle vara ditt behov i detta sammanhang, att hon ställer frågor då och då, samtidigt som du kanske måste inse att om hon är väldigt ledsen i denna situation och själv lider av singelskapet så kanske hon inte klarar av att höra så mycket som du vill berätta.