”Om jag inte satsar och öppnar mig och ger mig in i relationen ordentligt kommer jag inte heller bli lika sårad”. Känner du igen tanken? Den är vanlig. Och förödande.
Att tro att du kan skydda ditt hjärta mot att bli sårat genom att låta bli att känna – och erkänna – den där kärleken som smyger sig på är den mest idiotiska försvarstekniken du kan använda dig av. Men jag vet varför du använder dig av den. Du är livrädd. För att få ditt hjärta krossat. Och du tror att du har kommit på en klockren strategi för att undvika just det.
Problemet är bara att strategin är kontraproduktiv. För den där tanken är ett falskt skydd.
Ju mer du skyddar ditt hjärta desto längre bort håller du kärleken. Ju mindre du vågar tro på den desto lättare smiter den undan. Och du drabbas av just det du fasar för allra mest. Olycklig kärlek. Och ensamhet.
Det sägs att desto mer villig du är till att riskera ditt hjärta från att bli sårat desto större är chansen att du får erfara äkta kärlek.
Och någonstans inom mig så tror jag på den meningen… Kärlek handlar alltid om att våga. Den som aldrig vågar vinner heller aldrig.
