– Alltså seriöst, det här med Carpe Diem?… Hur fan ska man kunna göra det när man jobbar? Det går inte, säger min kompis till mig plötsligt när vi äter lunch.
– Ja… alltså hur tänker du nu? svarar jag.
– Ja, men typ ”fånga dagen”, jaha hur då? Va fan innebär det – egentligen?
– Att du njuter av dagen? Eller nåt…?
– Ja, precis. Och hur fan ska man kunna göra det när man sitter och jobbar?
– Nej, det är väl klart, men finns det inget kul du kan göra under jobbdagen då?
– Jag vet inte… äta en chokladboll?
– Ja, men det är väl en bra början! Haha… nåt mer?
– Nej men, carpe diem, det borde väl för fasiken vara att… bada!?
– Bada?!
– Ja, så det går ju inte när jag jobbar. Jag sa ju det! Fan jag hade rätt.
– Men vadå måste du ta vara på dagen varenda evig minut då menar du för att uppfylla Carpe Diem?
– Nej men exakt, det går ju inte, nej men så kan det ju inte vara, det har du rätt i. Haha nästa gång nån ringer då ska jag svara och säga: Du… jag kan inte prata, jag carpe fucking diemar just nu…
– Haha… när du ligger och badar eller?
– Nej, när jag tar en tyst minut!
– Men vad hände med badandet?
– Ja men tysta minutrar är väl det enda jag lär kunna hinna med på arbetstid, så så får det bli!
– Hahahahaha… du är ju knäpp!
