Jag har gjort det, ofta, inombords, högljutt – och säkert du med! Ja, dömt en kille jag träffat, innan jag tagit reda på sanningen. För visst har jag rätt? Har du liksom jag trampat i det klaveret?
Förr när jag hade en rejäl svacka och lyckades dejta idiot efter idot (både psychos och sexfreaks och you name it!) blev jag osäkrare som person. Jag kände att nästa kille jag träffar är säkert likadan och antog det oftast också. Jag var inte heller sen med att berätta det för honom:
”Ja, men du är säkert en player?! Och knappast sugen på nåt seriöst?!”
”Jag antar att jag inte är första tjejen du ligger med den här veckan?”
”Bry dig inte om att säga att du ska ringa, för det lär du inte göra i alla fall”
Allt det är saker som jag sagt till killar jag träffat. Tror du att de blev glada? Knappast!
Även om jag säkert haft rätt i många fall, så har jag gått miste om bra killar i de fall jag haft fel – och oskyldigt anklagat någon bra kille.
Dessa bra killar vill inte ha en sån tjej, och har därför inte heller återkommit och velat träffa mig igen. What a shame… for me – mest!
Här är en som råkat ut för samma sak:
Hmmm… not good! Och jag vet att den här killen inte är sån, som skrivit såhär på sin status.
Men hon har nog vanan inne att stöta in i just ”såna killar”.
Imorrn får ni några tips av mig för att undvika att hamna där, där såväl jag var som hon som sagt citatet ovan är.
So hang in there for now 🙂